Tankarna snurrar...

Idag är jag något nedstämd. Fick ett mycket tråkigt besked att en glad och levnadsfull männíska somnade in igår. För hennes skull var det nog skönt men mina tankar går till alla som är kvar med sin sorg och saknad. Livet är så himla orättvist tycker jag. Varför ska ett liv släckas vid så unga år? Varför ska det drabba så unga människor? När jag tänker på att barnen aldrig mer får träffa sin mamma mer eller mannen aldrig sin älskade fru...fan vad livet är orättvist. Man måste vara rädd om det man har, men det är inte alltid man kan göra nått åt det, ibland spelar livet en ett spratt och tar de människor man älskar ändå. Hoppas att den tiden familjen fick tillsammans blev bra och jag kommer i alla fall att minnas henne för den sprudlande, levnadsglada människa hon var innan hon blev sjuk. <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3