Närmar sig slutet på 2024

Jaha då är detta året snart slut och ett nytt på intåg. Detta året har inte varot speciellt kul och jag har inte varit på topp. Planen var ju att vi skulle hadt en kull valpar men det orkade jag inte med. Kennelträff var också inplanerad men inte heller det blev av. Får hoppas 2025 blir ett bättre år där jag får tillbaka orken för allt jag vill göra både med familj och hunderi. Planer ligger för valpkull på Luna i vår, hon blir ju fyra så det är ju hög tid för första kullen nu. Utställningarna vi varit på under året har varit trevliga men det har inte gett så mycket på resultatsidan. Har funderat mycke kring varför det ser ut som det gör både när det kommer till anmälningssiffrorna och domarval som klubbarna gör. Tror det kommer bli svårare och svårare för klubbanra att få ihop det om de inte börjar använda sig av lite mer rasspecialister och se till att de domare de anonserar ut är de som kommer att döma. Vet inte i vilken ordning jag anmäler till en utställning där jag vill ställa för en domare och när jag sedan får nummerlapppen har detta ändrat sig. För mig har många domera fått en eller kanske två chanser men sen är det bra. De pengarna kan jag ha till andra aktiviteter. Vissa gånger är det rätt genomskinligt och man kan redan från början sia om resultatet. Tror att det är många som faktist har glömt bort att utställningsverksamhetetn är en avelsutvärdering och ingen tävling om flest titlar. Det finns ju de hundar som har alla titlar man kan ha men de kommer aldrig att då i avel pga olika orsaker. Jag har haft med Nova på några av de senare och hon älskar verkligen att springa vänstervarv precis som hennes dotter. Vi får väl se hur det nya året ser ut hon kan ju få följa med bara för att hon tycker det är skoj nu när hon går i veteranklass. Blir första julen utan pappa och det käns väldigt konstigt, satt och tittade på lite bilder och jag är så tacksam för att han fick leda mig till altaret den dagen vi gifte oss, han har varit en förebild för våra barn där de har fått vara med på olika aktiviteter. Är såå tacksam för alla minnen man har av dem. Livet går sakta vidare även om sorgen är tung att bära. Nu får man försöka se framåt och ta vara på varje dag.

Tuff sommar

Här har inte hänt så mycket på hundfronten i sommar. Min plan och ambition var att vi skulle hunnit med en kennelträff under min semester men så blev det inte. I maj dog pappa och sen har allt kretsat kring allt vad detta har inneburit. Livet är konstigt, även om man vet att tiden kommer då man kan mista sina föräldrar när som är man aldrig riktigt berädd på det ändå. Pappa var ju 90 år och pigg in i det sista. Han har ju alltid funnits där och helt plötsligt så är han inte där längre, ja det har varit en tuff sommar kan jag säga. Vi fick tillslut till en veckas semester hemmifrån, vi tog oss till västkusten och njöt av fint väder och härlig miljö och det var behövligt. Nu är det snart dag att börja jobba igen och det känns som om det kommer bli en tuff höst men det brukar det ju vara med en ny klass och denna gången är det en F-klass. Har varit iväg på några utställningar med Luna, har inte blivit några stora placeringar men med fina kritiker. Har bokat in en del framöver, hoppas på att hon ska skrapa ihop de 2 sista certen men det vet man ju aldrig. Hon är i väldigt fin kondision så hoppas är väl det sista som överger en ; ) Jag planerar att para Ina när hon kommer igång med löpet, hane är bestämt och mer info kommer när parningen är gjord. Ska sätta mig och kolla över datum för en kennelträff. Är ju alltid roligt att träffa avkommerna och se hur de har utvecklats. Väntar med spänning på röntgenresultaten på den senaste kullen Rex & Hilda en är röntgad med fint resultat. Träffade Axel förra veckan och han har växt till sig fint. Träffade även några avkommor när vi lämnade hundarna på hundpensionat och det är roligt. Nu blir det till att krypa till sängs och hoppas på en vacker dag imorgon. /Ellinore

Livet i allmänhet

Det händer en del både roliga och tråkiga saker. Fick beskedet på att vår älskade Kroppsmarkens Solitaire "Tess" lämnade oss 12,5 år gamal. Hon har haft ett fantastiskt liv hos min bror i Stockholm och har varit högt älskad sen hon kom en dag i september 6 månader gamal. Glömer inte barnens första kommitar "mamma snälla lämna tillbaks henne" ja sjövild var hon men alltid på ett fint sätt. Efter sin kull flyttade hon med min bror och det tog inte speciellt läng tid innan hon tydligt visade var hon ville vara. Hon älskade allt och alla och jag tror hennes favortiplats var på ön där hon kunnde gå och bada och utforska som hon ville. Där kommer hon även att få komma till sista vilan älskade lilla hjärtat. Hon finns kvar i sin dotter Nova och barnbarn Luna och det är jag evigt tacksam för. Vi har varit ute på lite äventryr jag har dömt en inofficiell utställnin, vi har ställt lite och sen är det ju allt annat som vardagen kommer med. Äldsta sonen flyttade i helgen och det känns ju i mammahjärtat men det är ju dags för detta nu så jag får bara acceptera att barnen blir stora. Tur den lille bor kvar hemma. Annars rullar det på som vanligt ska bli skönt med en veckas ledighet och så hoppas vi på att vädret är med oss så man kan vara ute och njuta.